Blev lite mysssshe hemma så jag tog cykeln ut för att rensa tankarna. Problemet var bara att jag inte vet hur man tänker

Aja, helt ärligt så satt jag bara på en sten och tänkte på - ingenting alls. Helt seriöst! JAG HADE INGENTING I TANKARNA. Kan ni fatta?

Grymt skönt var det iaf, att få sitta och njuta av tystnaden och bara vara helt själv.

Såhär såg det ut;

Mysigt huh?  

Svar till  MosterAnna: Nej det är verkligen inget fel med att vara med släkten! Var mest allmänt irriterad då och skulle jätte gärna annars följa, men hade liksom värsta planerna och hade sett fram emot det jätte mycket  Annars hade jag självklart följt med!

Och som svar om matten, så uppskattar jag verkligen att du kan hjälpa mig i matten! Det är en otroligt lättnad

Aja, jag tror jag har fått med allting?

Ska sova nu! Godnatt

 

Anna

16 september 2009 13:03

Hahaha! alltså jag skojade ju bara med dig (det där om att vara med släkten, inget allvar menat med det) ;-) Och det var det jag förstod: att du hade värsta planerna! :-D
Å sen är det en självklarhet att jag hjälper om jag kan! :-D Kram på dig gumsan!

http://www.wesana.blogg.se

 

Faster Anna

18 september 2009 15:15

Gud så fin bild! Nu längtar jag verkligen hem..

*kram*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är nu man börjar gå in i ett nytt skede i livet. Man börjar upptäcka saker som man inte sett förut, det är nu livet börjar och allting börjar hända. Man börjar tänka på ett annat sätt och tar ett steg inåt i verkligheten.Det är även nu som alltin...

Jag börjar om här nu , blogg.se krånglar bara så inihelvete ! Ni får snart ett lite tanke inlägg som jag vill att ni kommenterar, då är ni supergulliga. PUSS ...

Jag byter blogg till www.jjbbe.blogg.se   Fortsätt följa där för där kommer berättelsen fortsätta ...

- Behöver du hjälp? Frågade killen bakom biljett kassan. Han hade långt hår som var uppsatt i en svans i nacken. Ögonen var trötta och hon förstod att han hade haft en tuff dag. - Eh joo... jag ska till... London. London? Vad tänkte hon med? Inte...

Här kommer fortsättningen på berättelsen; Melissa la sig på rygg och tittade upp på de självlysande stjärnorna i taket, hennes mamma hade köpt dom åt henne när hon fyllt 4 år. Hon kom ihåg hur glad hon hade blivit och hon hade gett henne en bams...