Jag byter blogg till www.jjbbe.blogg.se  

Fortsätt följa där för där kommer berättelsen fortsätta

- Behöver du hjälp? Frågade killen bakom biljett kassan. Han hade långt hår som var uppsatt i en svans i nacken. Ögonen var trötta och hon förstod att han hade haft en tuff dag.

- Eh joo... jag ska till... London.

London? Vad tänkte hon med? Inte går det tåg till London härifrån.

- London? Sa killen och såg lika förvånad ut som hon själv när hon yttrat orden. Om du ska dit så borde du ta tåget till Stockholm och sen ta flyget in till London. Fortsatte han sen när han inte fick någon respons från henne.

- Okej, en biljett till Stockholm då. Hörde hon sig själv säga.

Killen fumlade med någonting på sin dator och sa sedan:

- Tåget avgår om en timme från perrong 5. Det blir 115 kronor enkel väg.

Hon la fram en tusenlapp och han höjde på ögonbrynen och såg fortfarande lika förvånad ut som när hon sagt att hon skulle till London.

- Haha ojdå! Det var mycket pengar, du har ingen 500 lapp? Frågade han och såg lite orolig ut.

- Nej. Måste jag ha det eller? Sa hon och gav honom en är-du-dum-i-huvudet blick.

- Eh nej absolut inte... han började se lite stressad ut och knapprade återigen in någonting på datorn.

Hon började bli otålig och hon gjorde inga försök att dölja det heller, hon suckade irriterat.

- Här sa han och sträckte fram en bunt med sedlar. 885 kr tillbaka.

- Tack, sa hon och tog emot bunten. Om en timme sa du?

- Ja sa han och log.

Här kommer fortsättningen på berättelsen;

Melissa la sig på rygg och tittade upp på de självlysande stjärnorna i taket, hennes mamma hade köpt dom åt henne när hon fyllt 4 år. Hon kom ihåg hur glad hon hade blivit och hon hade gett henne en bamsekram som tack. Snart skulle hon fylla 15, hela tio år sedan mammas död.

Hon klev ur sängen och gick förbi hennes pappas kontor och in hallen, hon tog på sig jackan och försäkrade att hon hade pengarna med sig. Försiktigt öppnade hon ytterdörren och stängde den sakta bakom sig. När hon kommit ut började hon gå bort, bort från deras hus.

Ute var det kallt och mörkt, på hösten här i Solna var det alltid kallt och vintrarna kom oftast tidigt. Vintrarna var som hösten, kalla, mörka och ensamma. Hon fick en stark känsla av att hon ville bort härifrån, bort från pappa, bort från Stockholm och alla hemska minnen. Börja om på nytt, men vart skulle hon ta vägen?

Hon kände i fickan igen, 10 000 kr. Hon hade sparat varenda månadspeng sedan 7 år tillbaka, till en början visste hon inte vad hon skulle ha pengarna till, men hon visste att dom skulle komma till användning. Nu visste hon precis vad dom skulle gå till.

Kommer ännu mera om ni gillar det ;) Haha nä , men ska jag fortsätta?

ps. orkar inte rätta stavfel nu, gör det när hela är klar!  ds.

Jag har börjat på en berättelse, jag vet inte riktigt vad jag tycker om den. Ska jag fortsätta?

Här är den;

- Du är patetisk Melissa! Du kan aldrig göra någonting rätt. Hennes pappa skrek så att spottet flög och träffade henne i ansiktet. Hon tog ett steg tillbaka och försökte hålla tillbaka tårarna.

Såhär var det alltid hemma hos familjen Hortlund. Hon gjorde ett försök till att försvara sig.

- Men jag... det var inte meningen... jag glömde bort tiden.

Ilskan steg i hennes pappa.

- Vadå glömde?! Är det en ursäkt? Du är en timma sen!

Melissa kände tårarna bränna bakom ögonlocken.

- Förlåt, jag...

Svaret kom som ett slag mot kinden. Hon skrek till, slaget sved och tårarna som rann mot den varma kinden kändes kalla.

- Gå här ifrån! Jag vill inte se dig.

Melissa gick upp på sitt rum och la sig gråtandes på sängen. Hon kunde höra sin pappa slå igen dörren till sitt kontor och det välbekanta knapprandet från tangentbordet fyllde huset.

Såhär var det alltid, sedan hennes mamma dog när hon var 6 år så har hennes pappa alltid varit annorlunda. Han var mer tillbakadragen och när hon väl sa något fick hon antingen slag eller kränkande ord tillbaka. Det var ingen som visste om det, och ingen skulle få veta det heller. På skolan är allt som vanligt, och ingen har frågat om hennes blåmärken som hon har lite här och där och tur var väl det.

Hon har många gånger funderat på att gå och prata med skolkuratorn men hon vill helst inte se hennes pappas min när hon kommer hem senare från skolan.

Idag var en sådan dag, hon hade gått hem till Viktor efter skolan och hans mamma hade bjudit in henne på middag. Den trevliga matstunden hade fått henne att glömma bort sin tid och hon kom hem en hel timme för sent.

Även fast det bara var en timme så var det nog för hennes pappa.

Värd en fortsättning eller vad?

Jag har gjort om lite på bloggen , vad tycker ni?

I'm too proud to lose

I will never know

Hahahahahahah, jag suger på det här med pengar. Men nu har jag bjudit typ alla jag känner på en massa, så fick 500 kr i fredags och nu har jag 123 kr, och ska få 90 av mamma , så typ 213 kr har jag kvar och 100 går till mobilen sen.

Jag SUGER helt ärligt, nästa gång jag får 500 spänn ska jag ladda mobilen sen ge resten till mamma så får hon ge mig pengar utav det när jag behöver det. På så sätt lär jag mig!

Är gryyyymt besviken på mig själv nu, men ska bättra mig! VERKLIGEN!

KRAAAM

Du har:

[x] nagellack

[x] en mp3

[x] tv i rummet

[x] spegel i alla rum

[x] en mobil i rummet

[  ] egen lägenhet

Summa:

Du använder dagligen:

[x] dyr parfym

[x] body lotion

[x] nagelkräm

[x] puder

[x] läppglans

[  ] solpuder

[x] mascara

[x] fön/platt-/lock-tång

Summa: 7

Du ser på:

[  ] house

[  ] advokaterna 

[x] heroes

[  ] miss marple

[x] överlevarna

[x] ghost whisperer

[x] idol

Summa: 4

Du har sett:

[  ] good luck chuck

[  ] the grudge

[  ] titanic

[  ] moulin rouge

[x] high school musical

[x] high school musical 2

[x] epic movie

[  ] låt den rätte komma in

[x] twilight

[x] bring it on

[x] freaky friday

[x] legally blonde

[x] Forrest Gump

[  ] The shining

[  ] The Final Destination

Summa: 8

Du säger ofta:

[x] whatever.

[x] oh my god!

[x] crap

[x] cutie

[x] fuck

[x] noo ?

[x] allvar ?

Summa:

1-22 = Ghettokid

23-29 = Normal

30-37 = Bortskämd unge

38-49 = Överklass-snobb